Nära men inte tillräckligt
Gårdagen match mot Sävehof blev jämn. Det känns rent ut sagt förjäkligt att vi inte fick med oss någon poäng. Så jäklar pissigt (på ren svenska). Självklart ser man positivt på matchen också, men det svider så förbaskat att vi inte kan få någon poäng. Det kändes liksom som våran match. Vi krigar och kämpar. Vi visar att vi faktiskt kan spela som ett lag och göra ritkigt bra matcher - det känns bra för framtida matcher. Nu blickar vi framåt. Matchfri vecka men massa handboll och fys sedan blir det två matcher veckan därpå. Tagga tagga!
Efter matchen var det lagfest. Vi hade planerat att vara hemma hos Westbergarna och så blev det. Det blev middag med jättegod pastarätt som Lina W hade recept på:
Självklart blev det efterrätt och Emelie (Bettans dotter = mycket bra bagarinna) hade bakat morotskaka. Sjukt gott. Mm. Det satt som en smäck :) 
Heddan, AC och Jossan!
Emma och Jossan
Karin, Linnea och jag
BÄSTA SYSTER ♥
Vid 23.30-tiden drog vi oss in mot stan. Jag var trött som en människa i koma och for hemåt. Var hemma kl 01.40 och somnade som en stock. Zzz....
Vaknade i morse 8.30 och ska snart bege mig med syster på en jogginrunda samt gym på det. Hoppas jag kan springa bara. Fick en smäll på vitala delar och ljumske igår och det är stelt kan jag säga.
Dags att göra dagen!
