Martina och jag

Kvällen har rullat på. Jag har tittat på dokumentären om "Martina och jag". En levnadsberättelse om en flicka med downs syndrom. De har följt henne från att hon var 5 år gammal tills att hon fyllde 40 år. Väldigt häftigt att se. Då hon föddes sågs barn med downs syndrom som mindre värda. Därför är det så speciellt att se hennes mammas kamp för att få Martina att komma in i den vanliga världen. Hon gör verkligen allt och lyckas.

Imorgon måndag.....

Träningen fortsätter som vanligt vilket fanktiskt känns skönt. Men en vecka utan handboll var också behövligt. Jag hoppas och tror alla är laddade till tänderna nu.

Nu ska jag gå och lägga mig...natti natti!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0